Ja, må jag leva 09/14/2008
 

Idag blev jag en dag äldre än jag var förut. Rent symboliskt var det här också dagen då jag ska räknas vara ett helt år äldre. 21. Som filmen, fast utan Kevin Spacey och en massa klöverknektar.

Jag åkte till Grällsta, redan igår faktiskt. Meningen var att vi skulle köra en favorit i repris och göra Sala osäkert, men brist på skjuts, taxipengar och tillräcklig motivation bidrog till att vi stannade kvar uppe på saloon och bara snackade istället. Det var klart godkänt det också.

Det kändes lite konstigt att vara på Grällsta och faktiskt ha sovmorgon – det hade visst aldrig hänt tidigare. C och ML sjöng för mig på morgonen och jag fick till och med en liten present <3

Under dagen tog jag det ganska lugnt. Strosade runt och hälsade på kaninungar, hundvalpar och kvarblivna lägerhästar. Allt var precis som vanligt – men fruktansvärt tomt och stilla utan femtio ridlägerbarn som sprang omkring överallt. Till och med polackerna har åkt hem.

Jag fick rida en sväng i alla fall "Men inte på den grå, som jag vet att du helst av allt vill." Jag överlevde utan "den grå" faktiskt. Jag fick testa den prickige istället. Han var rätt mysig, om än ganska oriden (no shit, hästen har inte rört en fena sen sista lägret).

Innan jag åkte hem hann jag även bli bjuden på den klassiska banan-och-choklad-smulpajen. Mycket gott! Men avslöja inte för någon att vi lånade ugnen.

Nu börjar det närma sig midnatt, och jag väntar fortfarande på ett grattissamtal från mor och far. Vad är felet på min familj?!

 


Comments




Leave a Reply

Name (required)
Email (not published)
Website